söndag 31 december 2017

Summering av 2017

2016 var ett riktigt toppenår, 2017 var inte alls lika toppen... har lite svårt att hitta så många ljuspunkter alls faktiskt...

Årets började i Egypten, nästan iaf, vi åkte dit 4 januari. Och det slutar på Kap Verde, helt ok! Däremellan har vi besökt Budapest, Helsingfors och Visby tillsammans och jag har även sett Milano, Engelska landsbygden, Serbien och Kroatien. Detta innebär att jag fick fyra nya länder på min karta, Ungern, Serbien, Kroatien och Kap Verde. Ska bli spännande att se hur reseåret 2018 blir, att det slutar i Gambia vet vi - dit hoppas vi att ni är fler som vill följa med. Klicka på fliken Gambia här uppe på listen så får ni veta allt.

Reseåret var alltså mer än ok, vädret var desto sämre. Det blev lixom ingen sol nångång, så där på riktigt alltså... med flera dagar i rad så man kan lita på att solen är kvar när man vaknar nästa morgon. Det var några dagar i början på maj som var bra, då målade vi huset. Eller målare målade husets överdel, när vi själva skulle ta underdelen började det regna och det fortsatte och fortsatte...så vi tog en vägg i taget och till slut hade vi faktiskt lyckats måla hela huset. Nu behöver vi inte tänka mer på det, så länge vi bor där.

Martin blev med nytt jobb och då valde vi att inte ta ut någon semester. Det enda vi gjorde var att åka iväg på långkryssning med Birka Cruises på vår bröllopsdag. Vi hade två härliga dagar ombord och fick en härligt solig dag i Visby på Gotland. Efter kryssningen överraskade jag med en natt på hotell. Vi gick på gröna och promenerade i stan, vädret var helt fantastiskt - just den dagen  :-)

När det gäller hälsan så har den inte varit toppen. Jag har varit väldigt trött, förmodligen till viss del pga vädret. Våren och hösten var tung, jag har tränat - men inte känt någon glädje alls i träningen. Vågen har legat i stort sett still, men sedan förra nyår är det 1,5 kilo upp. Plus de som jag gick upp förra året... så nu har jag knappt 5 kilo att jobba bort för att nå min målvikt. Hoppas jag mår bättre nästa år, så jag kan fixa det - kroppen mår inte bra av den övervikt jag har just nu. Även om den inte är stor så känns den.

Martin fick som sagt ett nytt jobb, hans drömjobb dessutom. Jag själv kämpar vidare med bloggen och magasinet. Bloggen är som den är och alltid har varit, ni som läser är en trogen skara som varit med i många år. Du i Fokus utvecklas och får stadigt nya läsare. Jag letar hela tiden efter nya recept och tips på guldkanter att tipsa er om. Fler och fler tipsar även om saker som jag borde skriva om, jättekul! Magasinet ger mej möjlighet att testa en massa roliga grejer och se nya platser, sånt gillar jag!

Barnen har sina liv, de har bägge jobb, bil, bostad och flickvän. Vi ses inte så ofta, men vet att vi finns där för varandra oavsett. De har sina liv och vi har vårt - ibland sammanstrålar dessa... Å Baileys (Pälsbollen) hänger fortfarande med och blir överlycklig när "bröderna" behagar dyka upp. Baileys ja... solstrålen i vårt liv. Han blir snart 11 år och det börjar förstås märkas. Han orkar inte lika mycket, kan inte alltid hoppa upp i sängen och börjar se lite dåligt. Han sover mycket och vill inte gå ut om inte vädret är nästintill perfekt.

Året 2017 är inte så mycket att se tillbaka på, jag hoppas 2018 blir bättre. Men Martin och jag har iaf varandra, allt är bra mellan oss. Hälsan är väl sisådär, men vi har det bra, har ett bra boende, mat på bordet, kläder på kroppen och kan resa någon gång om året. Våra föräldrar har det också hyfsat bra när det gäller hälsa och boende, precis som barnen. Man ska inte klaga när man har allt man behöver - det är många som inte har det.

Med detta sagt vill jag önska er alla ett gott slut på 2017 och ett riktigt bra 2018. Gott nytt år!

lördag 30 december 2017

Första dygnen på Kap Verde



Så var vi då här, i Santa Maria på Kap Verde. Resan började redan i onsdagskväll, då vi tog oss till Best Western i Arlanda Hotellby. Flyget skulle gå redan kl 7 på torsdagmorgonen, då är det skönt att vara på plats och slippa köra de 7 milen som vi har dit.

Klockan väckte oss 4 ändå… vi åt frukost på hotellet och tog sedan hotellbussen till Arlanda. Detta Best Western var inte lika bra som det vi bodde på förra året. Rummen låg i en länga utanför receptionsbyggnaden så man fick släpa bagaget utomhus, sånt tycker iaf jag är lite opraktiskt… särskilt när det är kallt och tidigt på morgonen. Så nästa år är vi nog tillbaka på Best Western Park in igen.

Hur som helst så lyfte iaf planet som det skulle och vi var äntligen på väg! Efter 7 timmar och 20 minuter landade vi tom före planerat på Sals flygplats på Kap Verde. Solen sken och det var runt 25 grader, och blåste… blåsten var vi förberedda på, men att det var så mycket och precis hela tiden var vi kanske inte lika förberedda på. Men så är det; på Kap Verde blåser det rejält precis hela tiden. På nätterna viner det i husknutarna. Klarar man inte blåst, ska man inte åka hit.

Transfern tog bara en dryg kvart, nära och bra – sånt gillar vi! Vi hade valt Smartline Crioula Hotel, som finns i Vings hotellutbud. Här har vi all-inklusive och wifi.  När vi packat upp tog vi vår påse med grejer till Ving-guiderna och knallade iväg för att upptäcka vårt närområde. Vårt mission var att lämna påsen på Vings kontor, köpa Cola och fixa kontantkort till mobilen. Allt gick smärtfritt, utom att köpa läsk. Vi vill ju ha Cola Light eller Zero, det fanns inte… frågan var om det inte fanns för dagen eller överhuvudtaget… 

Vi var rejält trött så efter middagen gick vi och la oss nästan direkt efter kvällsmaten. Middagen
imponerade inte ett dugg, förhoppningsvis skulle frukosten vara bättre. Sängarna imponerade inte heller… vi vaknade tidigt med ont i ryggen bägge två. Men när man vaknar tidigt hinner man se soluppgången och den var imponerande! Det är absolut värt att vakna vid 7 varje morgon för att gå ut och fota, hemma är ju klockan 9 då så det är ju inte särskilt konstigt att vi vaknar då.

Efter frukosten, som var betydligt bättre än middagen, gick vi till piren i Santa Maria. Där skulle Ving har sitt välkomstmöte som man gjort om till en promenad, hur bra som helst! Vi fick se hela ”byhålan”, tips på restauranger och en massa bra-att-veta. OCH vi fick veta att det finns Cola Zero! Så efter promenaden gick vi till ett annat supermarket och där fanns iaf halvliters flaskor med den ädla drycken.

Det tar kanske 15 minuter att gå den stenlagda strandpromenaden från vårt hotell till Santa Maria. För mej tar det typ 45 minuter eftersom jag ska fota allt. Åt andra hållet finns ingen strandpromenad, där får man promenera direkt på stranden. Det finns inget annat heller åt det hållet, bara sand… den delen utforskade vi på eftermiddagen. Vi gick runt hela udden och hade jättemysigt! När dagen var slut hade vi gått ca 17 000 steg, det mesta i lös sand, och var rätt möra. Den svenska tiden sitter fortfarande kvar i kroppen, så det blev en tidig kväll igen. Middagen imponerade däremot på oss rejält, man hade verkligen ansträngt sej med uppläggning och utbud.

I morse var vi återigen vakna vid 7 och bjöds på en helt otrolig soluppgång. Här behövs verkligen inga filter för att förbättra bilderna! Det var bara jag och en till på stranden, det enda som hördes var… vinden… förstås! Det är inte konstigt att detta är kite-surfarnas paradis. 

Att få till detta med internet och få datorn att funka är inte så lätt. Kontantkortet funkade perfekt, men min telefon funkade inte som hotspot och hotellet wifi är inte strålande. Idag testade vi med Martins telefon och då funkade det till slut. Så uppdateringarna kommer att bli lite som de blir. På instagram däremot kommer bilder hela tiden, ha koll där om ni är nyfikna @marlenerinda

Nu ska vi lägga oss vid poolen resten av dagen, det är lite för blåsigt att ligga på stranden. Därför har man lagt sand runt poolen, så man ska få lite strand ändå. Helt ok för oss! Ska berätta lite mer om själva hotellet i ett eget inlägg och mer om ön förstås. Tills dess får ni ha det så himla bra, årets sista dag!

onsdag 27 december 2017

Helt urblåst i skallen!

För ganska precis fyra timmar sedan började vår semester. Äntligen! De senaste veckorna har haft ett helt galet tempo, mycket självvalt - nu hoppas jag att det ska löna sej.

I december brukar jag i vanliga fall äta bättre och träna massor, så blev iofs nästan i år också, men utan några bra resultat. I flera veckor har jag känt mej hängig och trött och bara väntat på att förkylningen ska bryta ut. Jag har tränat ändå och iom att Viktväktarna uppdaterade sitt program så har jag följt det och ätit bra också, men kroppen har inte mått bra och därför har träningen inte gett något resultat alls. Däremot har jag i princip stått still i vikt, trots en hel del godis.

Men i lördags blev jag äntligen förkyld! Äntligen kom skiten ut ur systemet! I morse vaknade jag hyfsat pigg och kunde träna årets sista pass. Men det har inte bara varit förkylningen som spökat... jag har varit superstressad eftersom jag velat hinna få undan en massa grejer innan semestern. Viktväktarna uppdaterade som sagt sitt program och alla våra ca 300 recept skulle räknas om till det nya systemet. Martin och jag har suttit och räknat nästan dygnet runt i julhelgen och natten till juldagen var vi äntligen färdiga! Så nu är alla recept korrekta och både gamla och nya medlemmar kan hitta recept med rätt SP FLEX-antal hos oss. Du hittar dem HÄR!

En annan sak som jag hoppades hinna var att skriva texter i förväg och förinställa allt under de två veckor vi ska vara borta, helst lite längre... På så sätt skulle jag inte behöva bry mej om magasinet alls på semestern, utan det mesta skulle sköta sej själv. Skulle jag ro detta i land, skulle jag skriva 3-4 texter om dagen under hela advent de dagar som jag kunde avsätta helt till skrivandet. Jag hann! Igår la jag in de sista recepten och kände mej så otroligt nöjd. Jag har även fixat veckomenyerna här på bloggen också, så de går ut automatiskt varje måndagmorgon kl 7.

Jag hade kunnat strunta i både Du i Fokus och bloggen, men det vill jag inte. Jag har jobbat hårt för att ni ska hitta bägge sidorna och ni ska absolut få det ni är vana vid och jag vill ju att fler ska hitta hit. Målet var att allt skrivande skulle vara klart igår kväll, så att hela dagen idag kunde gå till att packa och städa. Å jag lyckades! Men huvudet är helt kört, jag är helt utblåst och vet knappt vad jag heter. Att packa när skallen inte är med är inte så lätt... jag har gått igenom allt hur många gånger som helst och kommer på nya saker hela tiden. Jag hade glömt både pengar och solglasögon om inte Martin haft sin hjärna i behåll.

Men nu är vi iaf på väg! Pälsbollen är lämnad hos mina föräldrar och vi är installerade på Best Western Hotel på Arlanda. Flyget går redan kl 7 imorrn så det är skönt att vara på plats och slippa köra på morgonen. Så nu har semestern börjat och jag sitter med en kopp te i hotellsängen och skriver. Klockan är 20.20 och jag kommer förmodligen att sova innan klockan blir 21... jag är sååå trött! Vi ska upp vid 5, äta frukost och ta oss till terminalen - så lite extra sömn behövs verkligen.

Någon gång runt 14-tiden landar vi på Kap Verde och strax efter det kommer ni nog kunna se första bilderna på Instagram. Sen blir det soluppgångar och solnedgångar, strandbilder och vatten för hela slanten! För ni hänger väl med på vår resa? Har du själv varit där, å då särskilt på Sal, så kom med tips på var man tar de bästa bilderna  :-)

Nu åker vi!!!

tisdag 26 december 2017

Förslag till mat på nyår!

Funderar ni på meny till nyårskvällen. Ska ni fira tillsammans med massor av vänner eller i lugn och ro bara några stycken? De allra flesta vill duka fint och ha en trerättersmiddag med förrätt, varmrätt och efterrätt, men ska det vara "smalmat" eller är det "skitsamma"?

Vi har ingen aning om hur vår nyårsmiddag ser ut, det blir en överraskning. Nyår firas nämligen på ett hotell på Kap Verde. Inte ett smack får vi vara med och bestämma  :-)

Många har frågat om mat som passar till nyår, så här har jag satt ihop några förslag. Alla rätter är med både SP och SP Flex.

Förrätter:

Gratinerad Hummer fr 5 SP/4 SP Flex
Stora räkor frästa i vitlök (det står 2 portioner, men blir lagom för fyra som förrätt) 1 SP/1 SP Flex
Krämig tomatsoppa 3 SP/3 SP Flex för hela satsen
Krämig Kräftsoppa 5 SP/5 SP Flex
Råraka med kaviar fr 4 SP/4 SP Flex

Varmrätter: 

Halstrad lax med kokosmjölk 12 SP/5 SP Flex plus ris
Pepparbiff med hasselbackspotatis 17 SP Flex
Helstekt fläskfilé 3 SP/3 SP Flex
Bogstek med franska kryddor och vitlök 1 SP/1 SP Flex
Potatiskaka (stf potatisgratäng) 22 SP/19 SP Flex

Efterrätter:

Gino fr 6 SP/6 SP Flex
Persika under marängtäcke fr 3 SP/3 SP Flex
Yohgurtglass med mango 17 SP/17 SP Flex för allt
Marängrulle med hallon 6 SP/6 SP Flex
Kladdkaka 22SP/18 SP Flex
Hallonsorbet 0 SP/0 SP Flex

Godisbordet:

Grönkålschips 4 SP/4 SP Flex för hela plåten
Gelegodis 0 SP
Rotfruktschips 4 SP för hela plåten
Vita Chokladbollar 3 SP/3 SP Flex
Amarullafudge 135 SP/135 SP Flex för hela satsen

Bubbel till 12-slaget:

Bottega Gold Brut 
Veuve Clicquot Vintage 2008
Paul Goerg Blanc de Blancs
True Colours
Henkeltrocken alkholfri


Ni kanske vill imponera lite på gästerna och sabrera champagnen på 12-slaget? HÄR kan ni lära er hur man gör.

Hoppas ni hittar något som faller er i smaken  :-)

måndag 25 december 2017

Matsedel v 52 - med Smartpoints Flex förstås!

Sista veckan 2017! Blev året som ni önskade? Uppfyllde ni era nyårslöften? Förmodligen inte... statistik visar att löften som ges på nyår nästan aldrig uppfylls, precis som det man påbörjar en måndag nästan aldrig avslutas...

Trots detta kommer många av er att avge nya löften på söndag, som ni börjar uppfylla på måndag nästa vecka. Hur ska ni göra för att lyckas den här gången då? Mitt förslag är att ni engagerar fler i det ni vill klara av. Handlar det om vikt så be familjen om hjälp och förklara att det handlar om er hälsa. Ingen i familjen vill väl annat än att ni ska må bra? Å gör upp ett långsiktigt mål, minst ett år! Satsa inte allt direkt! Gör inte för stora förändringar, utan ta det i små steg så det inte blir för mycket på en gång. Dra inte in på allt utan ät godis, drick vin eller vad det nu är ni tycker är gott, en gång i veckan eller månaden - annars blir det för tråkigt och ni kommer aldrig stå ut i längden.

Detta har jag lärt mej med åren och efter många dikeskörningar. För mej är planering a och o och att inte straffa mej själv när det går åt skogen. För åt skogen går det, hur duktig man än är. Flera gånger dessutom. Men det gör inget i längden!

Vi drar på semester på torsdag, men självklart har jag planerat veckans mat åt er ändå. Både med gamla SP och nya SP Flex. Vassegoda!

Måndag: Frittata med pasta och zucchini 11 SP/8 SP Flex
Tisdag: Fiskgratäng med osttäcke 3 SP/2 SP Flex plus potatis
Onsdag: Kyckling i paprikasås 4 SP/2 SP Flex plus pasta
Torsdag: Kassler med broccoli i ugn 5 SP/5SP Flex plus potatis
Fredag: Gratinerade saffransräkor 6 SP/3 SP Flex plus ris
Lördag: Tacogryta 4SP/4 SP Flex plus ris
Söndag: Gratinerad hummer fr 5 SP/4 SP Flex

Nyårsbonus: Hallonsorbet 0 SP/0 SP Flex


Jag återkommer med förslag på nyårsmeny under veckan. Annars finns det en från förra året HÄR.

Ha ett riktigt härligt nyår och lova inte för mycket  :-)


söndag 24 december 2017

(o)nö(r)dig fakta om julen

Julafton. Vad tänker du på när du hör ordet? Framför mej ser jag direkt mängder med julpynt, ljus och julklappar när jag hör ordet. Så som jag brukade ha det när barnen var små. Hela vardagsrummet var fullpackat med tomtar och ljus. Granen stod pyntad i ett hörn, alltid med röda kulor. I år blir det väldigt annorlunda.

Efter skilsmässan från barnens pappa firade alltid jag och barnen jul hos mina föräldrar. Dit kom även min farmor, faster och farbror och mina kusiner. Någon enstaka gång var även min ena bror och hans familj med. När Martin kom in i vårt liv var även han och hans föräldrar med till mamma och pappa, men då började mina kusiner yngla av sej och den klanen uteblev istället. Men de senaste 9 åren har vi alltså firat med mina och Martins föräldrar, samt mina två söner. Inte i år.

I år blir det bara Martin, jag, mina föräldrar och yngste sonen med flickvän. Åsså Baileys (pälsbollen) förstås! Detta pga en mängd olika anledningar, lite tråkigt - men allt förändras. Det är bara att acceptera. Men eftersom jag tycker att det är lite tråkigt, så började jag kolla på fakta kring julen och vilka traditioner som andra har runt julfirandet. Jag är ju trots allt julnörd i grund och botten, även om jag inte ens har något julpynt framme i år.

Här kommer därför en mängd onödiga julfakta för julnördar. Visste ni att om man i Ukraina hittar ett spindelnät på julaftonsmorgon så bringar det lycka? Att man i Grekland bränner salt eller en gammal sko för att slippa hyss från julbusarna Kalikantzari. En traditionell julaftonsmiddag i Armenien består av stekt fisk, sallad och spenat. i Storbritannien ska man äta en bit paj varje dag under julens 12 dagar för att årets 12 månader ska bli bra. Första julkortet skapades i England 9 december 1842. I Sverige och Finland var det förr dubbla böter för brott under julen. Julgransbarren är ätbara och innehåller mängder med c-vitamin. Greker har traditionellt inte julgran. Dessutom är det uppskattningsvis 400 000 personer runt om i världen som blir sjuka för att ha ätit gammal julmat... tänk på det!

Det viktigaste idag är att ni som åker hit och dit, för att hälsa på släkt och vänner, kör försiktigt!!! Bättre att komma fram hela lite för sent än inte alls. Julbordet behöver inte vara perfekt (vad det nu är som är perfekt), huvudsaken är att alla är med. Å det spelar heller ingen roll hur många klappar som finns under granen eller hur dyra de är. Gemenskap är viktigare än det som serveras på julbordet eller värdet på klapparna. Det låter kanske klyschigt, men det är faktiskt så!

Vår julafton blir enkel, en lunch med julklappsutdelning. Bara någon enstaka grej per person. Kvällen spenderas hemma med någon film och jobbdatorn i knät. Vi förbereder resan och försöker jobba i förväg så mycket det går. Så julfirandet blir ganska kort, men det är helt ok. Nästa år kanske vi inte ens är i Sverige... den som lever får se.

Ha en mysig julafton och ta vara på dagen och varandra. Vi kanske ses på instagram @marlenerinda under dagen.

lördag 23 december 2017

Livet som Viktväktare i juletider

Man brukar säga att det viktiga inte är vad man äter eller hur man lever mellan jul och nyår - utan mellan nyår och jul. Det tycker jag är ett ganska sunt sett att se på saken, samtidigt som det kan vara lite farligt att säga så... det kan inbjuda till rejäl frossa under julhelgen.

Min första jul som Viktväktare var helt strikt. Jag följde Viktväktarnas råd till punkt och pricka, mätte och vägde och skrev upp varenda smula jag åt. Å visst gick jag ner i vikt. Så höll jag på i flera år och det gjorde mej inget. Jag är ingen storätare oavsett årstid.

Klart man kan mäta, väga och skriva år efter år - men det är ju inte riktigt meningen att man ska leva så i längden. Det är ju meningen att man ska lära sej ett sätt att förhålla sej till högtider utan att mäta, väga och skriva. Men det tar tid och det måste det få göra. Olika lång tid beroende på vem man är.

Jag fortsatte med skrivandet hela tre år efter att jag blivit Guldmedlem. Jag vågade helt enkelt inte sluta. Och mycket riktigt; när jag slutade skriva gick jag direkt upp i vikt. Jag hade ju aldrig vågat testa mina gränser, utan var livrädd för det där pluset på vågen. Men någon gång måste man ju... det tog ungefär 10 år att lära mej hur mycket jag kan äta och hur jag ska förhålla mej till mat. Att det inte är en katastrof att gå upp lite, för det kan man ju faktiskt gå ner igen.

Grejer med just julen är att det är någon slags "hype" över julmaten och att det i mångas ögon måste vara nån slags frossa. Allt ska vara i rikliga mängder och så många rätter det bara går. Desto fetare desto bättre. Det som fick mej att tänka om var när jag började tänka hälsa istället för vikt och då är ju den traditionella julmaten helt förkastlig. Om man inte håller sej till skinka och grönkål typ... Med hälsotänket blev det lättare att se julbordet ur en annan synvinkel. Hur kunde man göra julmaten mer hälsosam?

Numera har vi ganska få rätter på vårt julbord, bara favoriter som vi valt att behålla som vi vet går åt på julafton så vi slipper rester. Julafton är EN dag, inte från lucia till trettondagen. Jag brukar även fundera lite innan på hur jag vill att det ska se ut efter julhelgerna. Ska jag gå ner i vikt eller stå still eller är det ok att tom gå upp lite. Hur svaret blir beror på hur allt ser ut innan jul. Är jag nöjd med vikten innan jul så är det helt ok att gå upp lite, väger jag för mycket ska jag helst stå still. Minus blir det nästan aldrig numera, och det är helt ok!

Däremot tänker jag aldrig att jag ska "unna" mej eller att "det är ju bara jul en gång om året". Jag tänker istället att jag ska göra kloka och framför allt medvetna val. Jag väljer vad jag vill äta och tar konsekvenserna av det. Jag vet att det inte är maten jag blir tjock av, det äter jag alldeles för lite för. Däremot godiset. Allt det gottiga som jag hellre stoppar i mej än mat. Alkohol dricker jag nästan inte alls, det kan annars vara en riktigt stor bov om man tänker på vikten.

Efter 17 år på Viktväktarna har jag lärt mej att förhålla mej till maten på våra stora högtider. Det serveras nästan alltid samma mat, så jag äter det jag tycker om - i rimliga mängder. Blir det ett plus jobbar jag bort det efter jul, det är ingen större katastrof längre faktiskt. Viktväktarna är ju ingen kur, utan ett sätt att leva. Ett litet plus efter jul är ju ingen "big deal" i längden, men man behöver ju inte släppa taget totalt heller. Man får helt enkelt hitta sitt sätt.

I år har kommer jag att stå hyfsat still på vågen, jag har vägning på måndag. Det blir årets sista vägning och jag kommer i stort sett att väga lika mycket som förra året vid samma tid. Sen åker vi på semester och då kommer jag att gå ner i vikt, vi är lite motvalls kärring i det fallet. Semester innebär god sömn, vila, bra mat och massor med långa promenader. En perfekt start på ett nytt år.

Hur tänker du kring mat och högtider? Har du bestämt hur du ska göra i år?

torsdag 21 december 2017

Drömresan blev precis som vi önskade!

Idag dök det upp ett minne på Facebook, ett väldigt kärt minne. För precis åtta år sedan packade vi också, som vi gör idag, men då gick resan till Tanzania. Min drömresa skulle äntligen förverkligas!

Redan som liten drömde jag om Afrika. Som 19-åring gjordes första resan, som resulterade i att jag flyttade till Gambia. Då var det Västafrika, där finns inte så mycket djur... förutom en massa apor och hyenor. Drömmen om det "riktiga" Afrika hägrade, jag ville söderut och jag ville se de stora djuren. The Big Five!

När jag fyllde 35 bestämde ungarna och jag att när jag fyllde 40, då skulle drömresan göras. Vi skulle ut på savannen, in i djungeln och se allt! Jag var ensam och skulle samla ihop pengar åt oss tre, en himla massa pengar... typ 30 000 per skalle skulle det kosta. Vi läste på, planerade och sparade. Å rätt vad det var så kom Martin in i vårt liv. En inkomst till, men även en biljett till... vi började sälja av allt vi ägde på Tradera och nu började de se ganska bra ut på kontot. Man har en himla massa skräp, som kan vara någon annans skatt.

Det svåraste var att välja vem som skulle få våra pengar. Efter flera resmässor och en himla massa mail, valde vi till slut Killimanjaro Travel Agency. Mannen var svensk och kvinnan från Tanzania, bägge skulle vara i Tanzania när vi var där och mannen skulle även åka med oss på safarin. Den 25/12 tidigt på morgonen var det äntligen dax! Det blev en snabb mellanlandning i Rom där vi bara tog ombord fler passagerare och ett längre stopp i Addis Abeba, där vi bytte flyg.

Det tog en himla massa timmar, men till slut var vi framme och kördes till vårt hotell där vi blev hjärtligt välkomnade. Efter några timmars sömn packade vi in oss i jeepen som skulle ta oss runt i Tanzania de närmaste sju dagarna. Den känslan när vi till slut satt i bilen var nästan overklig. Att drömma så länge om en upplevelse, det desperata sparandet och nu var det äntligen dax. Jag var så otroligt lycklig!

Redan första dagen hade vi sett mängder med djur, redan andra dagen hade vi sett "The Big Five". Första giraffen var nog det häftigaste av allt, hon var lååångt borta - ändå var vi ju tvungna att stanna och ta mängder med bilder. Några dagar senare reagerade vi inte ens när de stod alldeles brevid oss. Man kan alltså bli lite blasé även när man ser vilda djur... det var likadant med zebror och gnuer. Det kryllade ju av dem! Vi åt faktiskt picnick en dag i gröngräset, med zebrorna precis inpå oss.

Att vara på en safari är som att vara huvudperson i en naturfilm. Man bara väntar på att berättarrösten ska tala om vad vi ser och gör. Det mest surrealistiska var att sitta och kissa bakom jeepen och en hyena stod och tittade på mej. Den häftigaste upplevelsen var när vi kom fram till en gepard som precis hade tagit en impala. Vi var på bara ett par meters avstånd och kunde höra hur hon andfådd började ta sej an sitt byte. Vi kunde både se och höra hur hon bet igenom ben och senor, det kan låta lite äckligt men det var helt magiskt!

Vi bodde på olika lodger varje natt. Det mest minnesvärda var hos Peppe, där vi bodde i tält som byggts upp på pålar. Peppe var en galen spanjor från Barcelona som älskade sin djungel och som dessutom kunde erbjuda oss ett hyfsat internet så jag kunde blogga och kolla mail. Hela resan finns alltså här på bloggen, detta skrev jag när vi kom hem.

Det är faktiskt ingen semester att vara på safari, det är ganska jobbigt. Man sitter i bilen redan vid 8, ibland tidigare om man vill se djuren och naturen vakna. Sedan är man på helspänn med både ögon, öron och kamera ända tills man kör till hotellet vid 18-tiden. Man vill ju utnyttja dagsljuset så mycket man kan och verkligen se så mycket det bara går. En kväll körde vi fast och trodde att vi skulle få sova i bilen, men vi kom loss till slut och kunde ta oss till hotellet.

Så efter vår safarivecka tog vi semester på Zanzibar. Det var helt perfekt, förutom att jag drog på mej salmonella. Det var så otroligt skönt att bara ligga på en solsäng en vecka och smälta alla intryck. För intrycken är måååånga efter en sån resa. Jag kunde nästan inte förstå att resan var gjord och att allt hade blivit precis som vi önskat. Det hade hänt så mycket och vi hade sett så otroligt mycket på kort tid att det var svårt att sortera allt. Det var verkligen värt allt slit att spara pengar och jag skulle göra om det igen utan tvekan. Killarna var 15 resp 16 när vi åkte, det var lixom sista äventyret innan de var vuxna och ett väldigt fint avslut på barnåren. Samtidigt en fin grej att göra tillsammans som en ny familj, nu när Martin blivit en del av den.

Jag kan absolut rekommendera att åka på safari, men med några små "att-tänka-på". Barnen ska inte vara för små. De ska förstå engelska iaf, eftersom alla guider pratar engelska. Åk inte på en gruppresa! Det är dyrare att ha en helt egen resa, egen jeep och egen guide - men det är så värt det! Låt inte vem som helst planera resan, berätta vad ni vill se, hur mycket det får kosta och vilka krav ni har på boendet och ta offerter från många olika agenter. Ha koll på att djuren verkligen är där ni är vid den perioden, de vandrar ju beroende på säsong. Räkna med att det kommer att bli dyrt! Men snåla inte med kvalitet på bil, guide mm. Ha en kontakt hemma på resebyrån som ni kan ringa till precis när som helst om något trasslar, det är Afrika - saker kan gå väldigt fel.

Å njut när ni väl är där! Det är helt fantastiskt att känna atmosfären, se djuren, vara i miljön och bara uppleva allt som händer just precis här och nu. Det är värt precis vartenda öre! Detta är alltså åtta år sedan och jag känner mer och mer att jag skulle vilja göra det igen. Vi såg allt utom en stor elefanthjord, det skulle jag fortfarande vilja se.

Har ni också en drömresa som kan kännas ouppnåelig? Kanske för att det är en stor planering eller stor kostnad. Ta det i små steg, börja kolla lite på resmålet, priser, prata med andra som gjort samma resa... börja spara lite smått... en dag når ni målet och kan uppleva drömmen och jag lovar att det enda ni eventuellt kommer att ångra är att ni inte gjorde det tidigare.


onsdag 20 december 2017

Ha förstålse för oss med fibro

Jag är trött på att ha ont. Trött på att inte kunna planera. Trött på att vara trött. Trött trött trött... Att leva med fibromyalgi är ibland ett litet helvete. Som om någon annan bestämde över ens kropp.

Jag vet inte hur mycket ni vet om fibro, men ni har säkert hört talas om det och att det handlar om värk. Värken vandrar över hela kroppen och är tyvärr bara en liten del av sjukdomen. Många med fibro är kroniskt trötta, frusna, glömska mm och har ofta flera andra diagnoser. Jag kör en kombo med sömnstörning och hypotyreos, vilket är ganska vanligt och många har även Chrons (magsjukdom).

Värken kan jag oftast leva med utan att knappt ens notera den, jag är så van att ha ont. Tröttheten är värre, den sabbar nämligen alldeles för mycket i mitt liv. Det handlar inte om att man är lite sömnig och behöver en liten tupplur, det handlar om att jag kan somna både sittande och stående och är så trött att tankarna inte fungerar alls. Att försöka skriva en sån dag är näst intill omöjligt eftersom tankarna inte hänger ihop, fingrarna inte hittar rätt tangenter (det är tur det finns rättstavningsprogram) och jag fattar oftast inte ens själv vad jag skrivit... Så är det idag, just nu är det väldigt många röda streck i texten  :-)

Att frysa inifrån och ut är inte heller så behagligt. Folk brukar ju säga att man får klä sej efter väder och att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder. Det gäller inte oss med fibro. Jag kan klä mej i ullunderställ, lager på lager och ändå frysa så det gör ont. Det enda som hjälper lite är att lägga sej i ett skållhett bad och sedan snabbt som attan klä på sej en tjock onepiece, tofflor och vantar. Jag sitter ofta med vantar på mej och jobbar, annars blir knogarna stelfrusna och gör mer ont än vanligt.

Glömskan är också rätt jobbig, eller kanske rättare sagt; frustrerande. Hade jag inte haft Martin och min almanacka hade jag varit körd. Jag kommer inte ihåg nånting! Det som är viktigt skriver jag upp och ber även Martin komma ihåg åt mej, det brukar funka. Men det händer ändå att jag missar en massa... surt när det händer.

I mitt fall är det tröttheten och minnet som är värst. Jag avskyr att aldrig känna mej pigg och att hela tiden vara trött och att hela tiden ha känslan av att jag glömt något. Enda gången jag är pigg är när jag är i värmen en längre tid, då kan jag tom vakna tidigt på morgonen helt av mej själv. Så om ett par veckor kommer ni få se soluppgångar på instagram, från solen och värmen. Då mår jag bra! Jag kan sitta helt ensam på stranden, tidigt på morgonen och njuta av stillheten och soluppgången.

Jag avskyr både min fibro och hypotyreosen. De sabbar mitt liv och är utom min kontroll. Jag har ett enormt kontrollbehov, att inte ens kunna planera ett dygn framåt är sååå frustrerande. Klart jag planerar, men även om jag har en bra dag idag så kan morgondagen vara en helt annan. Så det händer ju att jag får ändra ganska mycket, särskilt på vintern. Oktober - mars är nämligen värsta tiden. Då är jag konstant trött, har ofta så ont att jag har svårt att fungera och fryser så jag hackar tänder. Att då få höra "ryck upp dej" skulle kunna få mej att slå någon på käften (om jag orkade). Ofta får jag höra att jag ser så pigg och fräsch ut och det är väl bra, men jag visar mej ju knappast när jag är ett vrak...

Jag kan förstå att det kan vara svårt att förstå oss med fibro, just för att det inte syns. Men det finns faktiskt ändå och är en ganska knepig åkomma för oss som bär på skiten. Döm aldrig någon som har en dålig dag, du vet ju inte varför. Det kanske bara är EN dålig dag, men kan ju även vara ett sjukdomstillstånd... och ge inga tips även om de är välmenande. Jag lovar att vi testat varenda diet och behandling du hört talas om. Vi är nämligen rätt desperata. Det blir man när man är så trött att man så gott som dagligen är svimfärdig.

Att leva med fibro är ett jäkla skit, men vad har vi för val? Man gör det man ska och lever så gott man kan. Ofta gör vi för mycket och får sota för det sen, men det är ibland ett val man gör för att man så gärna vill vara med på något särskilt. Så ha lite förståelse. DET underlättar massor!

måndag 18 december 2017

Matsedel v 51

Första veckan med SmartPoints Flex är avklarad och trots fest och alldeles för mycket godis blev det faktiskt ett par hekto ner på vågen. I adventstider är ett minus väldigt bra även om det är ett litet minus. Man ska inte förringa sin viktnedgång hur liten den än är!

Med bara en vecka kvar till jul och 10 dagar till vår semester har det äntligen blivit nästan helt tomt i mina kalender. Så nu handlar det mesta om att förbereda för resan och semestern, träna och bara må så bra som möjligt.

Vår jul blir lite annorlunda i år. Äldste sonen är på resa och Martin föräldrar har valt att fira jul på egen hand. Så det blir bara Martin och jag, mina föräldrar, yngste sonen och hans flickvän runt julbordet. Vi äter vid 13-tiden, delar ut julklappar och sen drar sonen vidare till flickvännens morföräldrar. Så Martin och jag är nog hemma igen ganska tidigt på kvällen. Lite tråkigt, men samtidigt lite skönt. Traditioner förändras, så är det bara...

Här är veckans matsedel:

Måndag: Pasta med bönröra 2 SP/2SP Flex plus pasta
Tisdag: Räkor med ananas 14 SP/12 SP Flex för hela formen
Onsdag: Pasta med kyckling- och spenatsås 3 SP/2 SP Flex plus pasta
Torsdag: Snabb kasslergratäng 6 SP/6 SP Flex
Fredag: Tonfiskgratäng 10SP/9 SP Flex
Lördag: Julmuststek 27 SP/27 SP Flex För hela plus tillbehör
Söndag: Jansson fr 91 SP/91 SP Flex för hela

Adventsbonus: Marängrulle med hallonfyllning 6 SP/6 SP Flex för hela rullen.

Hoppas ni får en riktigt härlig jul och försök att inte stressa ihjäl er under veckan. Nästa vecka kommer jag med tips på nyårsmat och annat gott.

God Jul!

lördag 16 december 2017

Finaste sista-minuten-klappen!

Om en vecka är det julafton, december har verkligen sprungit iväg! Numera firar vi inte jul särskilt stort. Varken julmaten eller julklappsskörden är särskilt riklig. Det viktiga är inte mängden, utan att man träffas.

Jag fick en fin julklapp redan innan jul, nämligen ett namnsmycke! Numera har jag mina barns namn i silver, runt halsen. Nu när de inte längre bor hemma känns det förstås lite extra fint att ha dem nära.

Det är Amanda Egilson som gjort smycket. Amanda gör inte bara namnsmycken utan en massa andra smycken också. Hon har bla gjort en jätteläcker ring som är stor som en femkrona med en text runt hela skivan. Så cool!

Ett namnsmycke är ju en jättebra julklapp, särskilt om den ska skickas till någon man tycker om. Nu  kan man iofs inte riktigt lita på posten, men jag har för mej att om man beställer innan tisdag så skulle det vara möjligt att få smycket innan jul. Vill man vara helt säker kan man besöka Amandas butik på Brahegatan 32 i Stockholm och då kanske även se när smycket görs.

HÄR ser du hela Amandas sortiment. Kolla in sidan och se om det finns något du tycker extra mycket om. Beställ redan ikväll om du ska vara säker på att få det till jul.

torsdag 14 december 2017

Finns det fler som är jag?

Man brukar säga att det inte finns något som heter Viktväktarmat, utan att det är helt vanlig mat som bara anpassats lite för att passa oss Viktväktare. Man kanske har bytt ut grädden mot magrare alternativ eller minskat på fettet osv. Många tror att maten vi Viktväktare äter är äcklig, det är också helt fel... men måste allt alltid vara så himla gott?

Jag är tydligen en av få som äter för att få i mej näring och överleva, inte för att det nödvändigtvis alltid är så gott. Jag ser till min hälsa och försöker ha en blandad och varierad kost som tillför min kropp en massa bra näring och energi, det är det viktiga - inte smaken. Skulle jag bara äta för att det är gott så skulle jag leva på semlor, taco och sushi. Och smågodis förstås!

Istället äter jag bönor, knäckebröd, ris och lite annat som inte är några kulinariska läckerheter i mina ögon, men som jag äter ändå. Samma sak säger folk om att träna, att man måste hitta "sin grej". Jag ser både detta med mat och träning lite som att gå till jobbet, det är inte kul varje dag - men man gör det ändå. Jag äter mina bönor fast det inte är supergott, för att det är bra för mej. Jag tränar min cirkelträning tre gånger i veckan och tar mina promenader trots att det inte är superroligt, utan för att det är bra för min kropp.

Jag hävdar bestämt att allt inte måste vara vare sej gott eller kul - man kan fixa det ändå! Även om det är roligare att äta gott och ha kul jämt... förstås! Men sedan när blev livet roligt till 100%? Mitt är det 80% och det tycker jag är skitbra!

Christos som van Biggest Loser för ett par år sedan gick knappast ner 75 kilo bara genom att äta goda saker och ha roligt. Han åt efter ett strikt kostschema och tränade hårt. Han myntade ett motto som jag sedan fick av honom och som jag gärna för vidare: Fucking Gör Det Bara! Under alla våra träningsbilder på instagram ser ni #fuckinggördetbara som en liten uppmaning att inte tänka så mycket utan bara göra det. Vi har dessutom hållit vår nya vikt mycket genom det tänket.

Jag blir lite fascinerad av tanken på att all mat alltid ska vara kalasgod. Är det bara jag som kan koka makaroner och korv för att det är enkelt och går snabbt? Jag menar förstås inte att man ska äta äcklig mat, men måste allt vara supergott? Kan det inte bara vara... mat...? Äter alla sin favoritmat till middag? Jag fattar inte... Är det bara jag som äter för att man måste? Eller finns det fler som är som jag?

onsdag 13 december 2017

Önskan när man bor utomlands

Som ni vet så bodde jag i Gambia på 90-talet. Det är det absolut bästa jag gjort och det utvecklade mej enormt mycket. Det var innan internets tid, det var dyrt att ringa hem och gick bara ett flyg till Stockholm i veckan.

Beslutet att flytta var faktiskt ganska enkelt. Jag resonerade som så att om jag inte skulle prova så skulle jag undra resten av livet hur det hade varit och om jag åkte och inte gillade det kunde jag alltid åka hem igen. Så jag sålde min lägenhet, packade en stor resväska, pussade fästman och föräldrar hejdå och drog iväg.

Jag hade det ganska förspänt. Min dåvarande fästman jobbade som elektriker på dåvarande Linjeflyg och kunde flyga väldigt billigt. Min pappa jobbade som pilot på Skyways och hade lika bra förmåner han. De kom ner någon gång vardera och hade då med sej det jag längtade mest efter; falukorv och godis!

När man bor utomlands inser man vad det är man verkligen tycker är gott! En del saker hittar man där man är, som i mitt fall Bounty och citronfanta. Det var min dagliga frukost... illa illa, men gott! Men sen finns det ju saker som inte finns där man är och i mitt fall var det LAKRITS! När fästmannen kom hade han med sej Gott & Blandat och när mamma kom hade hon fixat korvstroganoff åt mej. Stroganoffen hade hon fryst ner och när de kom fram hade den lagom tinat och kunde värmas, vi hade faktiskt en mikro som funkade ibland. Vi hade el kanske två timmar per dygn  :-)

Jag bodde med en finska, en holländare, en skotte och en engelsman och den där engelsmannen älskade min korvstroganoff och åt upp den!!! Vilken bandit! Godiset fick jag ha för mej själv, ingen gillade lakrits.

Min tid utomlands har förstås satt spår. Jag hade ett tätt samarbete med Ving när jag bodde i Gambia, så nu när vi åker är det oftast Ving vi åker med. Så ett par veckor innan vi drar iväg brukar jag slänga iväg ett mail till personal på plats och fråga om de längtar efter något särskilt som vi ska ta med till dem. Det är alltid lika uppskattat, så även denna gång. Idag kom en liten önskelista från Kap Verde på julmust, lussebullar och choklad. Självklart fixar vi det! Kanske blir det någon liten supersvensk överraskning också...

Det är ju inget problem att ta med något litet. Det finns både plats i väska och tid att köpa det. Å det blir så uppskattat och lyser upp deras jul och nyår när de inte har sina nära och kära runt sej. Inget besvär alls, bara roligt! Så etablerar man en kontakt redan innan man kommer och det känns nästan som man känner varandra när man väl ses. Så blev det i Egypten förra året, när vi åt middag med Ving-Guiderna en kväll på hotellet och sågs nästan dagligen bara för att säga hej.

Att bo utomlands är en otroligt nyttig erfarenhet och ett sätt att lära känna sej själv. Ibland längtar man förstås hem, särskilt när det är något extra som kanske födelsedagar, både den egna och andras. Som sagt; jag kunde ju knappt ringa hem, sånt är ju lättare idag. Jag är iaf väldigt glad att jag tog chansen, det förändrade och förbättrade mej för alltid!

Vad längtar du efter när du är utomlands en längre tid?


tisdag 12 december 2017

Vinn en kryssning med Birka Cruises!

Jag gillar att åka på kryssning och har nu nöjet att ge er chansen att vinna en kryssning med Birka Cruises.

En av er vinner en kryssning för upp till fyra personer i en mysig Seaview Comforthytt inklusive frukostbuffé.

Vinsten är värd från ca 700 kr och kan utnyttjas tom 22/2 2018.


Tävlingsreglerna är som vanligt enkla:

* Gilla bloggen på FB HÄR!
* Berätta i en kommentar här nedan vart du tycker att Birka Cruises ska åka till på långkryssning framöver och varför.
* Ange din mailadress i samma kommentar.

Dela gärna inlägget i dina sociala medier för större vinstchans.

Tävlingen avslutas 25/12 kl 23.59.

Ibland trasslar kommentarfältet, men ge er inte! Fungerar det inte efter flera försök, kan ni kommentera under inlägget på Facebook. Samma tävling kommer även på min instagram @marlenerinda inom kort, så det finns alltså fler chanser att vinna. 

Lycka till!


Tack Birka Cruises för en riktigt rolig tävling!

måndag 11 december 2017

Matsedel v 50 - med nya WWFlex

Så var det dax igen att uppgradera Viktväktarnas kostprogram. Detta brukar göras vart annat - vart tredje år för att programmet ska vara så hälsosamt och effektivt som möjligt. Man uppdaterar alltså inte för att jäklas med oss medlemmar, utan för att följa den senaste forskningen.

Lite förenklat kan man säga att nya programmet heter Flex, en del livsmedel blir Noll SP och att man får färre dagliga SP att röra sej med. Man kan återigen spara några SP per dag till tex helgen. Jag kommer att skriva mer om detta och mina tankar kring nya programmet under veckan, när jag testat det lite mer.

Här är iaf veckans matsedel, men både gamla och nya SP  :-)

Måndag: Pasta med grönsaker och fetaostkräm 4 SP/ 4 SP Flex plus pasta
Tisdag: Fiskgratäng i paprikasås 5 SP/ 3 SP Flex plus potatis
Onsdag: Kyckling med zucchinirullar 4 SP/3 SP Flex plus pasta
Torsdag: Pasta- och kasslergratäng 10 SP/10/SP Flex
Fredag: Tacogratäng 17 SP/13 SP Flex
Lördag: Mango- och fläskfilegryta 8 SP/8 SP Flex plus ris
Söndag: Räkor med grönsaker och saffranssås 3 SP/2 SP Flex plus pasta

Adventsbonus: Mjuk Pepparkaka 19 SP/13 SP Flex

Bra matlådemat den här veckan är fiskgratängen, kycklingen med zucchinirullar, kasslergratängen, tacogratängen, fläskfilegrytan och räkorna i saffranssås. Nästan alla rätter alltså  :-)

Å kakan är jättegod!

Ha en fin vecka, det ska jag ha!


fredag 8 december 2017

Teater bara för nöjes skull!

Jag går mycket på teater och jag älskar det! Oftast blir jag inbjuden för att se föreställningen och  sedan skriva om den. Då tittar man på ett helt annat sätt än när man sitter där bara för sitt höga nöjes skull. Igår fick jag se The Book of Mormons, som en helt vanlig teaterbesökare. Så skönt!

När man ska skriva om en teaterföreställning eller show tittar man på detaljer, lyssnar på falska toner (om det är en musikal), kollar in dekoren och scenbyten, kläder, lyssna på publikreaktioner och en massa annat. Man letar fel  och höjdpunkter kan man nog säga. Man tittar aktivt och även om man njuter och har trevligt så kopplar man inte av.

Igår var jag på träff på Chinateatern och fick veta allt om teateråret 2018 på China- och Oscarsteatern och efteråt fick vi se The Book of Mormons som vi såg redan förra hösten. Detta var hundrade föreställningen och jag skulle inte skriva om den, bara njuta av föreställningen. Så härligt att bara sitta där och ta in allt och verkligen vara ett med det som händer på scenen. Jättekul att få se den igen när den gått ett drygt år och skådespelarna verkligen vuxit in i sina karaktärer. Jag vidhåller att detta är något av det roligaste som visats på en teaterscen. Men med en del tänkvärda grejer också...

Jag var alltså där för att få veta allt om nästa år, det var lixom det som var grejen. Den lilla, ganska intima träffen, hölls uppe på vinden på Chinateatern. Vicky och Johan von der Lanken och Bosse Andersson mfl höll en kort presentation med lite bubbel och trevlig snack. Det stora nästa år är det som fortfarande är ganska hemligt, nämligen Gost som går upp nästa höst. Ni vet den där filmen med Demi More och Patrick Zwayze som spöke. Hur vi än försökte så gick det inte att få ur Vicky några namn... jag har inte ens några idéer på vem jag vill se.

Innan dess får vi se Henrik Dorsin i Gentlemannen där han spelar hela åtta roller! The Book of Mormons går en bit fram på våren, sen kommer Jill Johnson och tar över scenen fram till sommaren. Som en lite parentes kan man väl säga att Intiman kommer att visa Sound of Music. Intiman är lillaystern i gänget som glöms bort lite ibland. Även Krusenstiernateatern i Kalmar är under Vickys vingar och där kommer Tomas Petterson hamna i Dubbel Trubbel i sommar. Å hösten på Oscars är totalhemlig! Det enda vi fick veta är att det är en produktion man jobbat på sedan 2012 för att få hit och att det är en film som blivit musikal. Jag har faktiskt ingen aning!!! Man kan ju spåna kring det som visats i London, men mycket har ju redan visats även här. Spännande!

Mitt i informationen kom Per Andersson och Linus Wahlgren upp och hälsade. Med den hundrade föreställningen framför sej och jubileumsfest var bägge taggade till tänderna och det syntes även på scen. Det märks att de gillar att jobba ihop, de slänger käft, pikar varandra och är som två bröder ungefär. Senare under föreställningen gjorde de allt för att få varandra att komma av sej, vilket också lyckades  :-)

Det var verkligen en toppenkväll! Nästa år blir väldigt spännande för en teaternörd som mej. Jag pratade med Vicky och Bosse om att det till hösten är 30 år sedan Phantomen sattes upp i Sverige första gången och att jag planerar jubileumsfest. Jag blev väldigt glad när de vill vara med och planera festen med mej. Ikväll ska jag träffa gamla Phantomengänget och senare åker jag till Artipelag och kollar in Snödrottningen med Rickard Söderberg. Håll koll på instagram @marlenerinda för bilder. Två roliga teaterdagar och jag ser verkligen fram emot nästa år då jag kommer att se en massa roliga uppsättningar på olika scener. Love it!

torsdag 7 december 2017

December satsar jag på kroppen!

Varje år i december är jag motvalls kärring. Till skillnad från många andra lägger jag min tid på gymmet, har extra koll på maten och försöker sova så bra som möjligt. Det är tredje året jag har min egna lilla decemberutmaning och det är alltid lika spännande att se resultatet.

Första året (2015) hade jag precis börjat träna och jag kunde verkligen känna hur kroppen förändrades och blev starkare för varje minut på gymmet. Man ser stor skillnad på före- och efterbilden trots att jag inte gick ner mer än ett kilo. Jag var betydligt slankare och hade fått nya former på kroppen.

Förra året var skillnaden inte lika tydlig. Jag hade tränat bra hela
året och hade börjat bygga lite muskler. Jag kan se en liten skillnad på bilderna men inte jättemycket. Däremot ser jag ju stor skillnad från första årets förebild och andra årets efterbild. Jag är inte bara smal på bilden, det finns faktiskt muskler på kroppen. Muskler som kommer att ge mej ett längre och friskare liv.

I år väger jag ett par kilo mer än föregående år och det syns. Är man liten syns varenda litet kilo man går upp. Det är sååå frustrerande! Jag har tränat 2-3 ggr i veckan hela året och byggt lite mer på de nya musklerna.

Nu kan vi direkt slå hål på en myt; Muskler väger INTE mer än fett! Däremot tar fett mer plats. Man kan heller inte bygga särskilt mycket muskler på kort tid, speciellt inte om man är kvinna. Någon undersökning visar att en kvinna max kan lägga på sej 3 kilo i muskelmassa per år och då ska man träna ordentligt!

Men jag ser att jag hela tiden blir slankare och får lite nya former och det märks särskilt på axlarna. Jag kan numera ha axelväskor utan att de trillar av, det har jag aldrig kunnat förr. Förr såg jag ut som ett uppochnervänt V, nu är jag ett T. Jag tycker inte att det är särskilt snyggt med mina nya axlar och har därför heller inte haft någon större lust att föreviga dem på bild. Men det kommer att göras... förmodligen på semestern. Min decemberutmaning är alltså inte för att gå ner i vikt, utan för att må bättre och sätta igång en positiv spiral.

I fredags började alltså årets decemberutmaning. Det innebär 3 pass på gymmet (cirkelträning på Curves) i veckan, dagliga promenader (minst 10 000 steg), superkoll på maten (fylla i checklistan) och god sömn (minst 8 timmar). Till skillnad från många andra är det nämligen nu jag har tid. Och när vi åker till Kap Verde i slutet av månaden har vi ännu mer tid, och fortsätter självklart under semestern. Vi har faktiskt gym på hotellet och kommer att ta lång härliga promenader.

En sån här månadsboost innebär iaf för mej att jag kommer igång och kan leva lite mer hälsosamt när allt kör ihop sej i januari. Jag satsar på mej själv nu när det är mörkt och jobbigt och sedan går det av sej själv när det blir ljusare och våren kommer. Nästa vecka börjar Viktväktarna sitt nya program, det ger lite extra push att lära sej lite nytt och komma in i det nya - iaf för mej. Jag vill aldrig mer se ut som på bilden till vänster, jag mådde så dåligt där.

Självklart kommer jag att fira jul och äta gott på julafton som alla andra. Men det blir inte lika stora utsvävningar när man gör en sån här grej, man vill lixom inte sabba det man kört igång. Så det blir lättare att hålla sej på banan åt alla håll på nåt sätt, utan att känna att man är något slags offer.

Jag vet att många av er stressar livet ur er just nu, så var det för mej med när jag hade mindre barn. Men jag tog slut av stressen och blev allvarligt sjuk, sviterna lever jag fortfarande med. Gör inte som jag! Ingen tackar er när ni ligger som urvridna trasor i soffan på julafton... Ta hand om er, så gott ni kan... för det är ni värda.

tisdag 5 december 2017

Mysig hytt på årets sista kryssning!

I lördags var det dax igen att kliva på en ny båt för att testa ett nytt julbord. Den här gången var det Viking Lines tur och årets sista kryssning. Jag har faktiskt ingen aning om hur många kryssningar vi varit på under året, men det är några stycken.

Även den här gången hade vi sk Early Boarding som innebär att man får komma på båten lite tidigare än övriga gäster. Vi satt oss i caféet och väntade in klockan... jag hade en date med intendenten för att fota julbordet innan matsalen öppnade.  Klockan 17 gick jag loss med kameran, medan Martin flyttade in i hytten.

Jag fick information och kunde ta mina bilder i lugn och ro och sedan gick jag till hytten för att lämna kameran och hämta Martin. Å vilken hytt!!! Lagom stor, fräsch, stort fönster och man kunde fixa discobelysning! Tydligen renoverades en del hytter för ungefär ett år sedan och denna var en av dem. Jättefint! Det finns fler bilder på min instagram @marlenerinda , bla en film med discobelysningen  :-)

Julbordet var välfyllt kan man nog säga. Jag testade det redan på presslunchen för någon månad sedan, men jag vill alltid testa det "live" också, när det inte är stylat för press. Maten var precis lika god den här gången, kanske tom liiiite bättre faktiskt. Julskinkan var nog en av de bästa jag någonsin ätit, så saftig! Det blev några skinkmackor med senap innan jag var nöjd. Jansson var också en riktigt höjdare, den bästa på Östersjön just nu.

När man testar mat och särskilt julbord äter man på ett lite speciellt sätt. Man tar små, små bitar av allt, doftar, tuggar, försvinner in i sin egen värld, diskuterar och smakar igen. Det tar sin lilla tid och även om man bara tar lite, så blir man rejält mätt! När man kommer till efterrätterna orkar man nästan inte mer, men de ska ju också testas. Då är det bra att vara två! Jag har mina rätter som jag testar och Martin har sina rätter som han testar. Sen har vi förstås några som vi bägge testar, som är de viktigaste på bordet som tex julskinka, janssons och köttbullar. De rätterna som folk frågar oss mest om.

Efter julbordet kollade vi in julpyntet och utbudet av julshow. Julpynt hittade vi, julshow däremot hittade vi inte. Det var en show och Miss Li hade konsert ombord, men något med julmusik hittade vi inte. Jag var lite sugen på att stanna uppe och fota Miss Lis show, men orkade helt enkelt inte. 23.45 är lite för sent för mej...

Vår hytt låg på våning 11 och längst in i ett hörn, så det var helt lugnt utanför, inget spring eller en massa ljud - jätteskönt! Vi sov jättegott! Och länge! Med vattenkokare i hytten behöver man inte skynda sej på morgonen, så jag klev inte upp förrän ganska sent. Vi trivdes så himla bra i hytten av vi tillbringade större delen av hemresan där. Det enda negativa var att vi inte hade någon utsikt, istället hade vi en livbåt och en slags lyftkran utanför fönstret och folk som stod och rökte där. Utan detta hade hytten varit helt perfekt, nu var den väldigt nära perfekt.

Detta var alltså sista kryssningen för i år, nästa blir i mitten av januari till resmässan i Finland. Tills dess har jag ett betydligt lugnare schema än jag haft på länge. Nu kanske jag kan hinna ikapp lite. Sammanfattningen av Östersjöns julbord hittar ni HÄR.

måndag 4 december 2017

Matsedel v 49

Jag antar att de flesta av er hört att Viktväktarna uppdaterar sitt program inom kort? Från och med nästa vecka närmare bestämt. Jag vet inte så mycket om det än, mer än att det verkar vara enklare och smartare än SmartPoints. Jag vill betona att man inte ändrar för att jäklas med oss medlemmar, utan för att forskning och studier hela tiden förbättrar programmet. Och vi vill väl ha det bästa och mest hälsosamma, eller hur?

Jag kan nog berätta mer nästa vecka, om vilka nyheterna är, ska försöka sätta mej in i det så snabbt jag kan. Och vi börjar självklart att räkna om alla recept så fort vi bara kan, så att det redan nästa vecka kan komma en veckomeny med både gamla och nya systemet.

Jag ser fram emot det nya, det ger en kick att anstränga sej lite extra och komma i form igen. From idag har jag det lite lugnare också, så idag börjar jag min årliga decemberutmaning. Träning tre gånger i veckan, dagliga promenader och koll på maten. Dax att komma i bikinin  :-)

Här är veckans matsedel:

Måndag: Pasta med bönröra 2 SP plus pasta
Tisdag: Fisk i ugn med grönsaker 3 SP plus potatis
Onsdag: Kyckling i ugn med färskoströra 7 SP
Torsdag: Cannelloni fr 7 SP
Fredag: Snabblagade curryräkor 2 SP plus pasta
Lördag: Moussaka 6 SP
Söndag: Halloumiburgare med picklad rödlök fr 8 SP

Adventsbonus: Yoghurtmousse med pepparkakssmulor  3 SP

Ha en riktigt härlig vecka!